Övrig information

Borgmästargården

Borgmästargårdens historia sträcker sig tillbaka till mitten av 1600-talet då den innehades av den i älskog mördade rådmannen Abraham Adrian och senare av rådman Petter von Werdt och hans son postmästaren Abraham von Werdt. Dess mest namnkunnige ägare var urkundsförfalskaren Nikolaus Rabenius, verksam kring 1700-talets mitt. Han efterträddes av två postdirektörer samt Patron P.M.Von Unge på Mölntorp som på 1850-talet lät uppföra nuvarande huvudbyggnaden. Efter honom följde rådmannen, senare borgmästaren E. W. Sabenius. Västerås Stads egendom sedan 1901.

Borgmästargårdens nuvarande utformning är ett typiskt exempel på finare borgerliga hus från tiden strax före mitten av 1800-talet. Den är byggd i sen Karl Johan-stil och är ett typiskt exempel på borgararkitektur från den tiden, inte minst interiörmässigt. Fastigheten har ett kulturhistoriskt värde och bildar övergång mellan Stadshotellets jugendarkitektur och den låga komministergården. Den 26 mars 1968 flyttas Borgmästargården en bit in från gatan för att ligga i linje med Stadshotellets fasad. De små byggnaderna på baksidan av fastigheten revs.